Jag är sjuk, förkyld. Som vanligt.
Men jag är van... Det är inte direkt något ovanligt. Innan augusti i år hade jag inte varit sjuk (läs: förkyld) på ungefär 4-5 månader. Vilket är väääääldigt lång tid för att vara mig. Då var jag glad och trodde nästan att mitt immunförsvar hade blivit bättre. Men icke.
Finns det någon medicin som kan göra det bättre?
Det gör det väl säkert. Finns ju mediciner för allt nu för tiden.
I så fall hade jag gärna testa det. Orkar inte vara förkyld varannan vecka....
(Okej då, sååå ofta är det väl inte. Men det känns fan så. Känner mig mer sjuk än frisk...)
Jaja, nog om det. Det här var ju ett väldigt intressant och nödvändigt blogginlägg.
Svar: Nej, kanske?
Men nu vet ni i alla fall att jag fortfarande lever (känner mig ganska död dock..) och att jag inte glömt bort bloggen. För intressantare än så här är det nämligen inte i mitt liv just nu. (Eller ja, det beror ju på hur man ser det förstås...) Så därför tycker jag att det är svårt att skriva något. Inläggen skulle typ bli:
"Hej, nu sitter jag och äter mat." "Nu gick jag på toa." "Och nu kollar jag på TV."
Ja, ni fattar. Inte det roligaste att läsa om.
Jag får avsluta inlägget med att säga godnatt! Ska strax vara sådär onödigt duktig och bortsta mina tänder innan jag äntligen får göra sängen sällskap i några timmar framöver. Imorgon fyller min älskade mamma år och vi ska så klart dit för att fira henne. Får som vanligt se om det blir något litet inlägg under dagen.
Kram och godnatt, igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar