När jag var ute på en kort liten promenad och samtidigt pratade med min kära vän Hanna, så kom jag på hur mycket jag saknar sommaren 2007 då vi hittade på så himla mycket olika konstiga saker. Jag saknar att hon inte längre bor 5 min från mig och att vi skulle kunna vara ute sådär sent igen nu på sommaren och återigen göra massa knäppa grejer.
Men vi får ta igen det, förhoppningsvis nästa år. Annars får det vänta nåt år.
För någon gång måste vi ha vår roliga sommar igen!
För utan dem och henne känns världen inte alls lika rolig.Jag älskar dig Hanna Sofia Frid, min vän och syster. Kom alltid ihåg det.
1 kommentar:
Saknad och känslan av förlust kan göra riktigt ont, saknad efter personen och det som man gick igenom tillsammans. Min bästa kompis bodde också cirka fem minuter ifrån mig under hela min uppväxt och det var så där tajt varenda dag, och nu har hon flyttat vad som känns som tusen mil härifrån. Nu spårade jag ur men det jag ville säga är att jag förstår det där med att världen inte känns lika rolig längre.
Och så vill jag säga att jag fastnade för din blogg, inte bara för att jag kan känna igen mig i din BDD och social fobi utan också för att skriver bra och fotat snyggt.
Peace.
Skicka en kommentar