Tänkvärda ord.

Jag var hos min psykolog idag då. Det var avslutning, eller vad man ska kalla det för.
Hon har i alla fall semester nu. Så jag får klara mig utan henne i ungefär en månad. Den 23 juli ska vi ses igen. Dock är det inne i stan istället för här i byn. Det lär bli en liten utmaning för social fobin. Men jag är ganska säker på att jag kommer att klara av det.
För det betyder väldigt mycket att ha henne att prata med.

Hon får mig att se saker från ett annat håll. Och hon har även fått mig att inse vad mina sjukdomar kan bero på.
Varför jag trycker ner mig så fruktansvärt mycket med alla hemska ord och tankar.

Att det egentligen handlar om något helt annat. Att det inte är mig själv jag är arg på.
Eller besviken över. Utan att det bara är mitt sätt att hanter saker och ting som hänt i mitt liv.

Och det är jag så obeskrivligt tacksam för. Att hon hjälpt mig så mycket med att inse saker. Att mina tankar om mitt utseende faktiskt beror på ilska och besvikelse för något helt annat. Någon helt annan.