Det lovade jag mig själv innan förra helgen skulle komma.
Men det sket sig ju ganska snabbt.
Nog för att jag redan visste att det skulle göra det.
Jag förstod ju att jag skulle gråta.
För eller senare.
Det blev både och.
Min sömn har varit dålig sen i söndags.
Har inte kunnat tänka på något annat.
En natt var det så pass illa att jag inte kunde sluta gråta.
Fick svårt att andas.
Ville bort.
Försvinna.
Dö.
Men jag överlevde i alla fall.
Saken är den att...
Jag saknar min andra halva.
Gråten kommer nästan så fort jag tänker på honom.
På när han var här sist.
Fan.
Varför måste det kännas så jobbigt för?
Jag vill bara få träffa honom nu.
Nunununu.
(Var bara tvungen att få skriva det...)
2 kommentarer:
Iiiih gumman <3
Inte vara ledsen...
Lättare sagt än gjort kanske, men jag är ju inte borta så länge till.
Dessutom kommer ju du till mig snart =)
Det är bara 8 dar och 5½ kvar ju.
(Skrivet 02.45)
I know.
Det är bara llite jobbigt ibland.
Men jag är okey i alla fall. :)
<3
Skicka en kommentar